Utanförskap

Man (jag) känner lätt utanförskap när man är arbetslös! Man är utanför! Då man vanligtvis är merparten av ens vakna tid på jobbet, blir det alltså en stor del av ens liv som man missar! Man tillhör inget och därför blir ens familj och vänner extra viktiga. Visst, man försöker fylla ens vardag med en massa andra saker, men man har ju inte det överfett med pengar så det begränsar ens valmöjligheter en smula. Jag är extra känslig för utanförskap alltså. Jag blir ledsen när jag inte blir inkluderad i olika aktiviteter, vad det än må vara. Det kan vara den minsta lilla sak som gör att jag känner mig bortglömd och exkluderad. Jag vill inte att man ska utgå ifrån att jag inte har möjlighet eller pengar, för jag uppskattar ju att bli tillfrågad. Situationen blir inte lättare heller av att 99% av mina vänner befinner sig i en relation. Jag känner mig en smula desperat ibland som frågar mina vänner jämnmnmt om man ska leka.

Puss