Misslyckad

För ett tag sedan var jag på en anställningsintervju. Första på aslänge. Det kändes helt okej och själva tjänsten hade passat mig som handen i handsken! Igår ringde dom och berättade att jag inte hade gått vidare i processen. Jag tar det inte personligt utifrån aspekten att dom inte valde mig, för jag vet att det handlar om erfarenhet och kompetens och det fanns en person som hade ny och relevant erfarenhet som passade in på tjänsten. Det känns bara som om det är meningslöst! Jag kommer aldrig att få ett jobb! Tårarna bränner bakom ögonlocken av misslyckande. Ja ja, jag vet... man måste fortsätta söka och inte ge upp. Men jag har kämpat i 1 ½ år nu och jag orkar inte mer! Jag vill inte mer! Jag är inte alls bra på för stora motgångar! Samtidigt har jag mycket att vara tacksam över! Det finns en del förluster och sorger runt omkring mig, hos mina kära vänner, som gör mig tacksam över att mina nära och kära mår bra och är friska. Och det är väl det man måste fokusera på!

Puss

Roooligt

Jag är ute och kör tubens nya bil. Alltså, den är så het och sjukt rolig att köra. Jag vill också ha!

Puss

Wii

Jag har ändå en iPhone nu!

Puss

Jag är patetisk!

Varför börjar man, eller rättare sagt jag, bete mig som jag är 15 igen varje gång man bli betuttad (det är ettt ord jag använder för den känslan man har innan man blir kär)? Jag är snart 30, jag trodde jag hade mognat en smula men tydligen inte. Jag har i alla fall öppnat upp för en dialog med brevmottagaren. Ville inte "riskera" att stöta på denna person innan vi pratat, och den risken är sjukt stor att jag gör och riskerar att bli paralyserad. Ni vet, känslan man får när man ser sin fd för första gången sen han/hon gjorde slut. Jag har ju knappt vågat mig utanför min dörr. Sjukt patetiskt! Jag siktar på att man åtminstone kan upprätta en hygglig, ytlig, vara-artig-när-man-råkar-träffas relation. Så behöver jag inte fundera på saken. Men för säkerhetsskull ska jag nog ta och se "He´s just not that into you" (sjukt bra film förresten).

Puss

Nu är det gjort!

Det är lämnat!

Puss

Ett brev

Okej, snart ska det lämnas. Jag har skrivit ett brev för första gången på 100 år. Ni vet, man tar ett papper, lägger det framför sig, fattar pennan och börjar skriva. Skitläskigt, men alternativen är inga alternativ. Jag ser det som ett steg i min egen utveckling, att utmana mig själv och göra motsatsen till vad jag hade gjort i vanliga fall. Vad mottagaren tycker är mindre viktigt. Eller egentligen inte, men istället för att vilja kontrollera utgången som jag vanligtvis gör så ska jag försöka välkomna vad som helst. Men om jag ska spekulera, så kommer personen i fråga att backa och frågan är om han kommer höra av sig överhuvudtaget.

Puss

Just nu

Jag måste bara säga att jag just nu, i detta ögonblick,
inte alls är särskilt nöjd!

Puss

Presentförslag

Jag älskar att komma på söta och personliga presenter åt mina nära och kära. Ni om nu läser detta kommer då alltså inte att få njuta av denna omgång smarta idé J Men jag bjussar på idén till er alla och jag lovar er, den är skitbra!

Jag satt länge och funderade på vad jag skulle köpa till Putte och Stefan, som båda fyllt år. Putte har jag känt i flera flera år, men jag har absolut inte råd att köpa något till honom om han vill ha. Stefan känner jag knappt men är väldigt lik Putte, så ni kan förstå vilket prestationsångest jag har legat inne med. Putte har då hävdat att ett foto på mig vill ju alla ha, inklusive han själv och att det är den perfekta presenten (jag vet, han boostar mitt ego en smula). Jaha, då var det ju att titta igenom alla foton på mig. Men ärligt, hur töntigt är det att ge bort ett foto på sig själv i en piffig ram??!!?? Sjukt töntigt, så jag la ner det och låtsades inte om att jag inte har gett dom några presenter. Sen plötsligt en dag kom jag på det! Jag ger bort en present med mig själv på den, såsom en mugg :-) Man kan göra fantastiskt roliga saker med sina foton! Man kan få pussel, kläder, väskor, muggar m.m. Jag gjorde faktiskt en variant av detta när min första brorsdotter skulle anlända 2005, och det var att skriva ut en bild på henne på speciella papper som man kunde stryka på kläder. Så det slutade med att jag gav bort t-shirtar till min närmsta familj med Alva på! Jag var fantastiskt nöjd med detta, dock uteblev reaktionen från min bror och hans fruga (som jag inte ska analysera vidare, för det leder absolut ingenstans och är till ingen nytta alls. Dom fick tycka vad dom ville om det!) Mamma blev överlycklig och det är huvudsaken!

Så nu tänker jag ta ett roligt foto på mig och ge bort en mugg till både Putte och Stefan, Andreas kommer att få ett förkläde med något kul foto på, Sara kommer få något med fisen på… Årets present! Och nu mina vänner har jag delat med mig av min fantastiska idé, så nu behöver ni inte fundera på vad ni ska köpa i julklappar ;-)

Puss

Att reflektera

För att ta min nya lärdom på allvar tänkte jag nu börja öva mig på att reflektera! Jag började häromdagen och det gick inte alls bra. Så jag frågade en nära vän till mig som sa att reflektera handlar om att fundera på en sak ur olika vinklar. Det är då man ställer sig frågor som, Hur kommer det sig? På vilket sätt? Var? När? Jag hittade en sida som skriver en massa bra och smarta saker om det.

"Att reflektera är att ge sig själv en stund att sortera livsupplevelsen. Att reflektera är inlärningens moder sägs det. Alla reflekterar mer eller mindre omedvetet. Det är vanligt att vi värderar istället för att reflektera. När du skall lära dig eller strukturera om och förändra. Så behöver du tid för att reflektera. I grupper, familjen och bland vänner är tiden för att reflektera den viktiga. Där sätter du påståenden på en vågskål gentemot din erfarenhet. Utifrån dina värderingar och attityder.

• Vad kan du lära dig inför morgondagen?
• Vad är det viktigaste du lärt dig idag?
• Vad händer egentligen? Varför händer det? Vad gör jag och varför gör jag det? Varför gör jag på just detta sättet?

Reflektera för att…
Upptäcka sig själv. Bli medveten om sina egenskaper. Få distans till rutiner och invanda handlingar. Pröva, ompröva och söka kunskap. Kunna handla i nya situationer.

Du ska naturligtvis inte fastna i frågetecken eller värderingar av negativ värderingar. Du kan öva upp förmågan att reflektera. Du reflekterar för att komma till insikt. Vad kan du lära dig om dig själv och dina medmänniskor. Att reflektera är att ställa sig utanför sig själv och se på sig själv. Lägg gärna på ett leende när du gör det." (Jag frånsäger mig allt ansvar för meningsbyggnad, val av punkter i texten med mera.)

Men ärligt talat, jag fattar fortfarande inte. Har suttit och stirrat på begreppet så längre att jag är sjukt förvirrad. Trodde att jag hade koll på åtminstone den teorietiska biten, men nu fattar jag verkligen ingenting. Om nu reflektion är att belysa saker ut olika perspektiv och synvinklar undrar jag om det är relevant i alla fall? Vilket perspektiv är viktigare än mitt, eller ens relevant? Jag behöver en modell, något konkret om får mig att fatta! ( Jag skyller min nyvunna dumhet på att jag har slutat äta p-piller.) Jag kanske bara måste acceptera att jag värderar istället för reflekterar och leva med det!

Puss

Hur är jag?

Jag gjorde ett test häromdagen, Neo, som ska svaras på utifrån en generell situation och anger vad man har för grundpersonlighet. Jag älskar allt vad tester heter så jag kastade mig över den med hull och hår. Testet omfattar de fem faktorerna: Känslomässig instabilitet, Utåtriktning, Öppenhet, Vänlighet och Målmedvetenhet. Varje faktor är indelad i 6 aspektskalor. Summa summarum av detta test är väl enklast att beskriva i form av mina extrema värden.

Jag ligger på under medel på Känslomässig instabilitet med extremt låg självosäkerhet (man kan ju undra varför dom valt att mäta instabilitet istället för stabilitet och osäkerhet istället för säkerhet) och extrem hög impulsivitet. Detta tyder då tydligen på att jag är en rätt stabil människa.

Gällande Utåtriktning ligger jag extremt högt, där de utmärkande aspektskalorna är tillgänglighet, självhävdelse, vitalitet och gladlynthet. Jag är alltså väldigt tillgänglig för andra människor, gillar att synas och höras och står gärna i centrum, är positiv och tycker om att göra en massa saker. Lärdomen under denna kategori var att trots att jag är väldigt extrovert, så får inte min introverta sida plats när jag tutar på i 150, så det är viktigt för mig att jag reflekterar och är i fas med vad jag upplever. Fantastiskt intressant, eller hur?!!? Min följdfråga på detta är naturligtvis hur man reflekterar! Jag vet ju teoretiskt vad det innebär, men hur gör jag rent praktiskt? Det verkar inte ligga för mig!

På den tredje kategorin Öppenhet ligger jag på medel. Jag är inte estetiskt lagd (frågorna fokuserade dock på poesi och konst), jag står med båda fötterna på jorden, har starkt känsloliv och gillar rutiner. Inte alls spännande.

Vänlighet, som handlar om relationer, hamnade jag på lågt… Jag har stor tillit till andra människor och tror oftast gott om alla, jag är tydligen inte alls följsam och smidig, rätt stort behov av att bli bekräftad, är så långt ifrån blygsam som man kan komma och jag har av allt att döma inte en ömsint ådra i min kropp. Lärdomen gällande relationer är att jag INTE ska arbeta inom vården.

Den sista kategorin Målmedvetenhet, ligger jag högt på. Testet påvisar att jag tycker jag är extremt duglig, att jag har ett extremt ordningssinne, hög prestationssträvan tillsammans med hög självdisciplin. Lärdomen i detta är att allt är en process och att alla har olika processer, för det har jag tydligen svårt att ta hänsyn till. Jag borde tydligen också bli bättre på att kommunicera...

Jag tycker att detta ändå stämmer rätt väl :-)

Puss

Jag har en dejt!

Jag har bestämt mig! Jag har gjort ett åtagande. Jag har gjort ett åtagande till mig själv!

Jag har kommit fram till att jag aldrig kommer att träffa min stora kärlek och har nu accepterat att jag kommer att vara själv. Så jag har bestämt mig för att bara fokusera på mig själv. Inte tråna efter något som inte kommer att hända. Från och med nu, it´s all about ME. Inte på ett negativt bitterfittigt sätt, utan ett positivt. Jag är väldigt glad för alla som har träffat den person som de ska leva med i resten av deras liv. Jag unnar alla det och är lyckliga för deras skull. Men för mig handlar det bara om mig.

Så idag har jag en dejt med mig själv. Jag har varit och köpt en kärleksring åt mig själv. Jag har precis ätit min favoritmat från min favoritrestaurang. Snart ska jag ta ett långt varmt bad, dricka ett glas smultroncider och bara njuta! Senare ska jag mysa ner mig o soffan och se en bra film :-)

Puss

Jävlar i helvete!

Jag har gett mig in i en relation som inte är bra för mig. Det är inte bra för min självkänsla. Ni vill inte veta hur det känns att bara vara ett medel för att den andre ska må bättre och där ens egna villkor och önskningar inte existerar. Där det inte finns en grundläggande ömsesidig respekt och förståelse, ingen omtanke eller vilja för det. Jag vill inte vara ett medel! Jag vill vara älskad för den jag är! Jag vill att någon ska tänka på mig och le, någon som skyndar sig hem för att han saknar mig. Genuint, äkta. Allt annat är strunt och jag vägrar att befinna mig någon annanstans.

Puss

Skratt

Det är väl underbart att skratta åt sig själv. Det är inte så att jag gör så mycket roliga saker, men jag säger en massa roliga saker. Just nu kommer jag inte på något bra exempel, men om ni undrar så är jag fantastiskt rolig :-)

Puss

Män

Som Kai sa: : ”Man kan inte leva med dom, man kan inte skjuta dom.” Vad kvarstår då? Jag har nu varit singel i typ 5 år, vilket är en hel evighet. Stundtals har jag ställt mig själv frågan ”Vad är det för fel på mig?” Allvarligt, vad är det för fel på mig? Är jag ful? Luktar jag illa? Jag har ju några vänner, så det tror jag inte, för om jag hade luktat illa hade de nog berättat det för mig. Så snälla, har någon ett förslag så är jag mer än villig att jobba på det! Jag vill älska, jag vill ha barn och familj, jag vill vara förälskad, jag vill dela mitt liv med någon, jag vill vill vill! Jag blir galen... hur svårt ska det vara att träffa mannen i sitt liv???

Puss

Min underläpp

Den har blivit större! Jag kan inte visa upp en bild, för den har även blivit äcklig! Jag kan inte heller beskriva den, för jag kommer inte på någon bättre liknelse än elefantsnabel.

Puss

Det händer lite saker

Förra vecka var osannolikt inproduktiv och jag gjorde inte många knop, med undantag för midsommarafton! Men denna vecka har en massa roliga saker trillat in och jag mår så bra när jag har saker att göra! Dagens projekt har varit att lära mig Photoshop som jag tack vare iko fick en smula inblick i. Tack vare att min underläpp är stor som en elefantsnabel (Cc tycker jag överdriver) på grund av onsdagens solexponering, fick jag vare sig jag ville eller inte sitta inne och leka med bildredigering. Visst, en keps hade väl funkar, men det är ju i fejjan man vill ha sol. Så nu har jag gjort klart mitt första fotojobb och jag är fantastiskt nöjd med resultatet utifrån mina kunskaper och även utifrån hur samarbetsvilliga mina modeller var!

Ser ni, stor som en elefantsnabel!!!

Puss

Dagens fundering

Vem är jag? En av de första frågorna man får och själv ställer när man träffar en ny människa är ”Vad jobbar du med då?”Jag fick den frågan i helgen, kände mig en smula värdelös och började fundera på varför.

Jag tror att ens identitet styrs av olika yttre och inre faktorer och oftast har man en som dominerar, en som man definierar sig själv utifrån. Den dominerande identiteten kan vara ens sexualitet, ens intressen, om man är mamma eller pappa och så vidare.

För ett antal år sedan då jag hade ett högpresterande och stressigt arbete, kunde jag nästan bara identifiera mig med min yrkesroll. Den var så dominerande att jag inte kände mig bekväm i jeans och tröja under min semester, för jag VAR min yrkesroll och i den gick jag klädd i businesskläder! Det landade ju efter ett tag, men inte förrän jag blev arbetslös! Och vad var jag utan mitt arbete? I och med att jag förknippade min egen identitet med vad jag arbetade med, stod jag helt plötsligt utan identitet. Min självkänsla blev nästintill obefintlig. Har man mycket tid, funderar man väldigt mycket och jag insåg att min självkänsla låg i vad jag presterade, inte hur jag var som person. I en perfekt värld tycker jag att man borde bli ”värderad” utifrån hur man är som person, även av sig själv, och inte av en massa yttre saker. Och det är något jag har jobbat med och fortfarande jobbar med gällande min självkänsla. Frågan är; Vill jag vara det jag gör, eller det jag är?

Puss

Sysselsättning

Har jag för mycket tid eller?

Puss

Utmanad!

Cc utmanade bland annat mig till att svara på en del frågor.

1. Hur gammal är du om fem år? 34.
2. Vem var den sista du träffade? Sara
3. Hur lång är du? 163 cm.
4. Vilken var den senaste film du sett? Wolverine.
5. Vem ringde du senast? Elsa.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? ":-( ok” skickade jag till Mia när hon berättade att det inte blev något gåsalopp på midsommar.
7. Vad är dagens planer? Mysa med fisen, lämna av henne hos hennes matte, gå till Löplabbet och prova nya dojjor, kolla möbeltyg och eventuellt påbörja projekt "klä om min fåtölj”.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Jag föredrar både att ringa och skicka sms.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta.
10. När såg du senast din mamma? I fredags när vi fikade.
11. Vilken ögonfärg har du? Blå.
12. När vaknade du idag? Ungefär 7.30.
13. Har du någon gång hittat en katt? Nej.
14. Vilken är din favoritplats? Min balkong när det är fint väder och min soffa när det är dåligt väder!
15. Vilken plats föredrar du minst? Ingen aning.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag har absolut ingen aning.
17. Vad skrämde dig som barn? Att mamma skulle bli kidnappad av spöken.
18. Vem fick dig att skratta senast? Sara.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Ja.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Utan.
22. Hur många kuddar har du i sängen? 4.
23. Hur många landskap har du bott i? 2 stycken.
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Vem har inte spytt på fyllan? Mitt mest minnesvärda tillfälle var när jag svepte Hot Shots någon gång i slutet på 90-talet och kräktes rakt ut över bordet på puben vi satt på. Men jag var för full för att bry mig! Charmigt...
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Mina rosa ulltofflor.
26. Är du social? Absolut.
27. Vilken är din favoritglass? Tip top.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Betala av mina studieskulder, köpa presenter till mina älsklingar, köpa en bil, resa och shoppa.
29. Tycker du om kinamat? Ja.
30. Tycker du om kaffe? Lätt
31. Vad dricker du till frukost? Saft och kaffe.
32. Sover du på någon särskild sida? Nej.
33. Kan du spela poker? Jag är väl ingen fena på det, men jag gillar det!
34. Tycker du om att mysa? Hela tiden.
35. Är du en beroendemänniska? Jag är periodare men objekten ändras. Det kan vara kräftor, nougat, hämtmat från Restaurang Davidshall med mera.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
37. Vill du ha barn? Ja.
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, lagom mycket danska och väldigt oanvänd skolfranska.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.
40. Föredrar du havet eller en pool? Havet!
41. Vad spenderar du helst pengar på? Vardagslyx i alla dess former.
42. Äger du dyra smycken? Ja.
43. Har du någon gång testat narkotika? Ja.
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Havregrynsgröt och en rostad macka med ost.
45. Vem är den roligaste människan du känner? Tuben.
46. Välj ett ärr på din kropp? Jag har ett fantastiskt mysigt ärr på nedre delen av mitt ben som uppkom efter att ha blivit snittad av en lie på midsommar 2005. Problemet var att det blev infekterat så stygnen fick tas bort.
47. Vad har du för ringsignal? Helt vanlig ”ring ring”.
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Jag har ett par stycken, bland annat min absoluta favorit som är en vit klänning med färgglada prickar på.
49. Flirtar du mycket? Jag är jättedålig på att flirta.
50. Vart togs din profilbild för din blogg? Hemma.
51. Kan du byta olja på bilen? Jag kan fylla på olja!
52. Har du fått fortkörningsböter? Nej, nej, nej.
53. Vilken var den senaste bok du läste? Just nu läser jag ”Världens ände” av Ken Follett och lyssnar på ”Gisslan” av Lee Child.
54. Läser du dagstidningen? Ja, Sydsvenskan.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.
56. Dansar du i bilen? Nej
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Igen aning, lyssnar bara på radio när jag kör bil.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Måtten på min fåtölj och hur mycket tyg jag behöver för att klä om den.
59. När var du i kyrkan senast? När min kusin gifte sig i augusti 2007.
60. Vilka personer utmanar du? Inga alls.

Puss

Dags att måla om

Jag har ett problem! Bara ett i raden av alla mina i-landsproblem. Nu är det så att jag har bestämt mig för att måla om i större delen av lägenheten. Jag vill ha en härlig strukturfärg som ger liv och rörelse och en vän till mig har erbjudit sig att köpa in färg till grossistpris så det blir väldigt överkomligt för mig. Nu ska jag bara bestämma mig för vilken färg jag vill ha... men så helt plötsligt dyker en massa andra tankar upp i huvudet på mig, ett problem som man har då man har på tok för mycket tid på sina händer. En massa tankar om vad jag skulle kunna ändra på i lägenheten! Jag har insett att jag har bruna möbler på ena sidan och vita på andra! Hur gick det till? Hur tänkte jag då? Och så kan jag defenitivt inte fortsätta ha det. Jag älskar min lägenhet men har insett att jag tycker jag har lite för mycket saker i den för att det ska vara bekvämt. Det känns plottrigt och stökigt. Men hur löser jag mitt problem?

Helst av allt hade jag velat att grannen knackar på och säger att han ska flytta och gärna vill ge mig sin etta! Att jag har varit en sådan fantastiskt trevlig granne att han tycker jag ska göra något bra och fint av det. Då kan vi snacka! Göra ett stoooort kök , ett större badrum, ett större sovrum och massor med rymd och ljus.Men det kommer inte att hända!
Hjäääääääääälp!

Puss

Dagens i-landsproblem

Jag är rätt bortskämd! Har haft det bra ekonomiskt i hela mitt liv, till och med när jag pluggade. Jag har haft ett stort behov av ekonomisk trygghet och kunnat tillfredsställa det. Jag har de senaste åren tjänat rätt bra och levt mitt liv därefter. Så det blev en oerhörd chock när jag gick in i arbetslöshet och var tvungen att börja fundera på vad jag kunde lägga pengar på! Det som jag hade mest svårt att vänja mig vid var att jag inte längre kunde handla vilken mat jag ville. Jag kunde ju lätt köpa mig en hummer på en tisdag om jag var sugen på det. Men det gick inte längre ser ni! Satan i gatan vad jag har blivit kostnadsmedveten. Sen tillkommer ju allt det roliga, som att shoppa kläder, unna mig en och annan bok, köpa små presenter till mina älsklingar och göra en massa roliga saker. Men jag tror att det har varit nyttigt för mig och jag har blivit rätt duktig på det om jag själv får säga det.

Och nu så har skatteåterbäringen trillat in... denna dag som jag har längtat efter! Vad händer? Jo, jag får shoppingångest! Sen jag fick mina pengar har jag köpt: en plånbok som jag suktat efter i månader, en dunderklump till bok på 1200 sidor som jag suktat efter i månader, en ny bh som jag har behövt i månader och en tavla som jag suktat efter i månader.

Med hänvisning till mitt förra inlägg, så har jag inte känt mycket glädje över dessa materiella saker. Och jag har sedan ett bra tag tillbaka ett motto... ”If I don´t love it, I can´t bye it”! Så vad ska min strategi bli framöver? Ska jag sluta shoppa tills det känns bättre? Eller ska jag shoppa ännu mer tills det känns bättre? Hmm... har bokat in en shoppingdag imorgon och får väl ta ställning till det då.

Puss

Mysa med fisen

En mycket märklig apati har infunnit sig hos mig. Hela denna vecka har jag föredragit att ligga på soffan och mysa med fisen, vilket är rätt skönt iof. Men denna känslolösa tillvaro som jag är i är inte alls kul och spännande. Jag har haft 3 tvättider denna vecka, tror ni att jag har tvättat eller? Det är ett bra tag sedan jag städade, tror ni jag har städat eller? Nej, inget av det! För det är så fantastiskt skönt att bara mysa med fisen på soffan! Och det tänker jag fortsätta att göra tills jag känner för att städa eller tvätta :-)

Puss

Början på ett nytt kapitel

Jag har inte jobbat på ett år.... om 2 dagar är det ett år. Det känns overkligt, abstrakt och jag känner en våldsam sorg! Det sjuka är, att jag är en person som mår bäst av att göra saker och vara produktiv, som så många andra... men jag har fått hitta strategier för att överleva och inte bli galen. Mina mornar till exempel är långa och sköna. Jag vill helst inte boka in något alls innan 11. Under en period då det var dåligt väder, kunde jag tv-tablån utantill och planerade min dag kring det! Sjukt – ja, patetiskt – ja, pinsamt – ja! Jag har tidigare funderat på att åka till USA och donera mina ägg och få en massa pengar, jag har varit med i ett klinisk studie för nikotinersättning, jag har i stunder av kreativitet målat, fotograferat, byggt in hyllor i min hallgarderob och en massa andra saker. I våras låg jag 2 veckor i sträck på soffan och det fanns dagar jag inte duschade eller borstade tänderna.... jag hade ju ingen anledning att göra det och helt enkelt glömde bort det. Min ”räddning” var att jag blev dagmatte åt min kompis hund, Isa aka ”fisen”, ”fisbajstunnan”, ”terroristen” och det senaste smeknamnet ”prinsessan”. Hon är en underbar men helvetisk rödbrun dobermann som ger mig stor glädje och frustration.

Så nu tänkte jag börja blogga för att fylla min tid. Vi får väl se hur det går!

Puss!